Funderingar ni vet.

Ibland går mitt huvud på högvarv. Jag bara tänker, funderar, drömmer, undrar. 
Handlade det om den personen? Eller menade dom någon annan?
Är det kanske sanning att det nu är helt annorlunda. 
Eller är det bara jag som tagit fel?

Det är så jobbigt att inte veta. Att tvingas undra.
För man vet aldrig om det är sanning eller bara fantasier.
Men jag undrar bara för en stund. Innan jag stänger in funderingarna.
Långt bak i mitt huvud. Där jag sedan låser om. Och gömmer nyckeln på ett säkert ställe.

Istället drömmer jag mig bort till vackra platser. 
Platser där underbara personer finns. För i mina drömmar blir människorna runt
omkring mig så mycket bättre än vad dom kanske egentligen är. Jag får dom att glänsa.
Men sedan när jag väl träffar dom. Inser jag att jag kanske borde drömt lite mindre. 

Men det är det jag inte vill. 
För jag tycker om att komma till den där drömvärlden ibland. 
Även om man i verkligheten kan vara lycklig är det skönt att drömma sig bort.
Och bli ännu lyckligare än vad man redan är. Eller komma bort från det som inte
är så jätte bra här i livet. Glömma det för en stund. Och sedan kanske man glömmer det föralltid. 

När jag drömmer mig bort. Fylls jag av glädje. 
En glädje som följer med ut i vardagen. 
Som gör mitt liv lite lättare.
Glädje som ger mig ljus.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0